Kanadensaren började agera och synas i serier och filmer vid 9 års ålder. Han deltog i serier som "iZombie", "Supernatural" och "Riverdale". Vid 21 års ålder befanns pojken skyldig till sin egen mammas död. O brottslighet det hände inne i huset och medan hon spelade piano. Hon träffades av en gevärskula. Förstå fallet med skådespelaren.
Läs mer: "Friends"-skådespelaren avslöjar att han spenderade MILJONER för att hålla sig nykter
se mer
Bekräftat: Samsung producerar verkligen vikbara skärmar för...
Kina genomför experiment med zebrafisk på rymdstationen...
Ryan Grantham började sin tv-karriär när han bara var 9 år gammal. 2019 gjorde han ett litet framträdande i serien "Riverdale". Hans karaktär var Jeffery Augustine, ansvarig för döden av Fred Andrews (Luke Perry). Den 31 mars 2020, när han sköt sin mamma med ett gevärsskott, hade Ryan mordiska ideal.
Han skrev i en dagbok och erkände för polisen att han hade för avsikt att döda den kanadensiske premiärministern Justin Trudeau. Dagen efter brottet täckte Ryan sin mammas kropp med ett lakan, spelade in en video med kroppen, gjorde några molotovcocktails och lämnade huset på jakt efter politikern.
Halvvägs ändrade han sig och överlämnade sig till polisen.
Skådespelaren dömdes till fängelse evig. Enligt uppgifter försökte hans advokat, Chris Johnson, övertyga domaren att flytta Ryan från kriminalvården, eftersom han är rädd för att utsättas för våld i fängelset.
Johnson hävdade att det faktum att Ryan var smal och kort var tillräckligt för att göra honom osäker och sårbar, eftersom han på detta sätt kunde utsättas för förödmjukande situationer, skapa ett psykologiskt problem och större kroppsbyggnad. Domare Kathleen Ker slog fortfarande gripandet och klassade brottet som "tragiskt och rörande".
I gengäld gav Ryan följande vittnesmål i rätten:
Min mamma var en omtänksam, medkännande och kärleksfull person. Hon gjorde ingenting för att förtjäna det jag gjorde mot henne. Inför något så hemskt verkar det nästan meningslöst att be om ursäkt. Men från varje fiber i mitt väsen är jag ledsen
– Ryan Grantham