A näringsväv representerar uppsättningen av näringskedjor så att flödet för att erhålla energi från levande varelser sker inom ekosystem.
Vi förberedde en lista över matnätsövningar så att du kan testa dina kunskaper om trofiska nivåer.
se mer
Biologilärare fick sparken efter lektionen på XX- och XY-kromosomer;...
Cannabidiol som finns i en vanlig växt i Brasilien ger ett nytt perspektiv...
Du kan konsultera feedbacken och spara den här listan med övningar i PDF i slutet av inlägget!
1) (ENEM) Tecknen i figuren representerar en hypotetisk situation i näringskedjan.
Figuren representerar ett exempel på en näringskedja. Antag att mannen i en scen före den som presenterades har livnärt sig på frukt och spannmål som han lyckats samla in. Om man antar att tigern i nästa scener är framgångsrik och sedan fungerar som mat för gamarna, kommer tigern och gamarna att uppta de trofiska nivåerna av:
a) producent och primärkonsument.
b) primärkonsument och sekundärkonsument.
c) sekundär konsument och tertiär konsument.
2)(UFAL) Diagrammet nedan visar de trofiska förhållandena i en lantlig fastighet.
Notera de trofiska förhållandena ovan. Enligt schemat är mannen:
a) producent.
b) Endast primärkonsument.
c) Endast sekundärkonsument.
d) Endast tertiär konsument.
e) primär och sekundär konsument.
3) (UFRGS) Tänk på följande påståenden om trofiska nivåer.
I – Växtätare livnär sig på organismer som finns på olika trofiska nivåer.
II – Detritivorer, eftersom de livnär sig på rester av andra organismer, ingår inte i näringskedjorna.
III – Den huvudsakliga energikällan för de producerande organismerna är solenergi.
Vilka är korrekta?
a) bara jag.
b) Endast III.
c) Endast I och II.
d) Endast II och III.
e) I, II och III.
4) (CESGRANRIO) En kavy som levde på kanten av en damm och livnärde sig på gräs, fångades av en orm som senare fångades av en hök. Men historien kunde vara annorlunda, och höken kunde ha jagat en mus eller en annan fågel. I sin tur kunde ormen ha fångat en fågel som hade ätit en insekt.
Med hänvisning till näringsväven, markera rätt alternativ:
a) Den energi som finns i producenten minskar gradvis när den går från konsument till konsument.
b) Producentens energi ökar gradvis i näringskedjans olika delar.
c) Producentens energipotential förändras inte i näringskedjans olika segment.
d) I näringsväven, eftersom djuren är av olika storlek, utsätts producentens energimängd för svängningar.
e) Näringsvävens komplexitet stör inte mängden energi som överförs, som förblir oförändrad.
5) Matnät, till skillnad från trofiska kedjor, representerar alla existerande matrelationer i ett ekosystem. Givet detta kan organismer i en väv anta olika trofiska nivåer. Men autotrofa organismer upptar alltid nivån av:
a) nedbrytare.
b) producenter.
c) primära konsumenter.
d) sekundära konsumenter.
e) tertiära konsumenter.
6) Analysera näringsväven nedan:
Angående denna webb, markera rätt alternativ.
a) På nätet som representeras i frågan är gräs den primära konsumenten.
b) I nätet ovan fungerar kycklingen som sekundär och primär konsument, beroende på den analyserade kedjan.
c) I den representerade webben intar människan positionen som primär och tertiär konsument, beroende på den analyserade kedjan.
d) Oxen och gräshoppan är de enda primära konsumenterna av den representerade webben.
e) Höken upptar endast den tertiära konsumentklassificeringen.
7) (UFSCar) I slutet av 1970-talet upptäcktes biologiska samhällen som levde på botten av haven, i djup på 2 500 meter, nära sprickor genom vilka het magma läcker ut och överhettar det omgivande vattnet. Dessa samhällen bildas huvudsakligen av bakterier som får energi genom att oxidera H‚S som bildas i sprickorna och av djur som livnär sig på dem. Bland djuren i dessa samhällen finns gigantiska rörmaskar, över 1 meter långa. längd, som ger näring åt sig själva på bekostnad av kemosyntetiska bakterier som lever som symbionter inom deras kroppar.
I dessa undervattenssamhällen agerar bakterierna som får energi genom att oxidera H‚S och de jättemaskar som nämns i texten som:
a) primärproducenter och konsumenter.
b) producenter och nedbrytare.
c) primära konsumenter och sekundära konsumenter.
d) nedbrytare och producenter.
e) nedbrytare och primära konsumenter.
8) Näringsvävar, liksom näringskedjor, har olika trofiska nivåer. Den största skillnaden är dock att organismer kan uppta olika nivåer i ett näringsnät. Angående webbar, markera det felaktiga alternativet:
a) Näringsväven kan definieras som en uppsättning näringskedjor i ett ekosystem.
b) I representationen av ett näringsnät nämns ofta inte nedbrytare, eftersom de verkar på alla nivåer.
c) I näringsnät kan sekundärkonsumenten också inta positionen som kvartärkonsument, till exempel.
d) I näringsnät följer representationen av matningsförhållanden en linjär sekvens.
e) I näringsnät är det möjligt att uppfatta närvaron av producenter, konsumenter och nedbrytare.
9) (PUC-SP) "I Pantanal tjänar vattenväxter som föda för lambaris, pacus och capybaras. I denna miljö livnär sig pirayor på lambaris och pacus. Jätteuttrarna överlever och livnär sig på pacus och pirayor.”
I näringsväven som beskrivs i utdraget ovan är organismer som upptar två trofiska nivåer:
a) lambaris.
b) pacus.
c) capybaras.
d) pirayor.
e) jätteuttrar.
10) Det är vanligt att ha nät och näringskedjor utan representation av nedbrytare. Detta händer eftersom:
a) nedbrytare verkar inte på alla trofiska nivåer.
b) Nedbrytare verkar endast på konsumenterna.
c) nedbrytare verkar på alla trofiska nivåer.
d) nedbrytare verkar endast på producenter.
1 — c
2 — och
3 — b
4 — den
5 — b
6 — d
7 - den
8 — d
9 och
10 — c
Klicka här för att spara denna lista med övningar i PDF!
Se också:
