Strukturellt våld avser varje scenario där en social struktur vidmakthåller ojämlikhet och orsakar ett undvikbart lidande. När vi studerar strukturellt våld undersöker vi på vilka sätt sociala strukturer kan ha en oproportionerligt negativ inverkan på vissa grupper och samhällen.
Begreppet strukturellt våld ger oss ett sätt att överväga hur och på vilka sätt dessa negativa effekter uppstår. Samt vad som kan göras för att minska sådana skador.
se mer
Lärarprestationer är en nyckelfaktor för att eleverna ska kunna integreras fullt ut...
Ageism, en social pest som äventyrar det brasilianska samhällets framtid
Begreppet strukturellt våld myntades av den norske sociologen Johan Gultang. I sin artikel från 1969, "Violence, Peace and Peace Research", hävdade Gultang att strukturellt våld förklarade den negativa kraften hos sociala institutioner och system för social organisation bland samhällen marginaliserad.
Det är viktigt att skilja Gultangs begrepp om våld från begreppet som traditionellt definierats. Gultang definierade strukturellt våld som grundorsaken till skillnader mellan människors potentiella verklighet och deras faktiska omständigheter.
Till exempel kan den potentiella livslängden i befolkningen i allmänhet vara betydligt högre än den faktiska förväntade livslängden för medlemmar i missgynnade grupper. Detta beror på faktorer som rasism, ekonomisk ojämlikhet eller sexism. I det här exemplet är skillnaden mellan potentiell och faktisk livslängd ett resultat av strukturellt våld.
Strukturellt våld möjliggör mer nyanserade analyser av de sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och historiska krafter som formar ojämlikhet och lidande. Det skapar en möjlighet att seriöst överväga vilken roll olika typer av marginalisering spelar. Exempel är sexism, rasism, ålderism, homofobi och/eller fattigdom.
Denna form av våld hjälper till att förklara de många och ofta korsande krafterna. De skapar och vidmakthåller ojämlikhet på flera nivåer. För både individer och samhällen.
Hon lyfter också fram den moderna ojämlikhetens historiska rötter. Vår tids ojämlikheter och lidanden utspelar sig ofta i en bredare berättelse om marginalisering. Detta ramverk ger ett kritiskt sammanhang för att förstå nuet i termer av dess förhållande till det förflutna.
Till exempel hänger marginalisering i postkoloniala länder ofta nära samman med deras koloniala historia. Precis som ojämlikhet i Brasilien måste betraktas i relation till komplexa historier om slaveri, immigration och politik.
