Du kan erkänna, för det är helt naturligt: du har redan gett det där lilla leendet när du såg (eller hörde) att någon blev skadad. Vi vet att ja, det är ingen idé att göra en negativ rörelse med huvudet.
Kanske är det inte ens någon du inte gillar. Det kan till exempel vara en kompis som halkar när golvet är blött.
se mer
PEPPAR I TVÄTTMASKINEN? Förstå vad som ligger bakom den nya...
Utmaning: hitta grodan på bilden på BARA 5 sekunder – kan du...
Den här känslan har ett namn: "Schadenfreude". Detta är ett tyskt ord som kombinerar två termer: schaden (skada) och freude (glädje). Bokstavligen betyder det "glädje över skada".
Många säger att en sådan liten glädje med andras olycka är något som är ogillat, som om du vore en Disney-skurk. Men lugn! Det är inte så.
Den där lilla glädjen med “fel“ alien är äldre än att gå framåt. Och folk har bråkat om detta länge.
(Bild: publicitet)
Du vet vem som brukade prata mycket om "Schadenfreude"? René Descartes, fransk 1600-talsfilosof.
För honom är det en känsla som kan indikera en drivkraft för rättvisa. När allt kommer omkring, att se en "dålig" person bli sårad ger den där känslan av "plikt uppfylld", vet du?
Den berömda "karman", sjungen av Taylor Swift år senare på ett spår på hans senaste album, "Midnights".
Bortsett från poptips kan sociala nätverk påverka, på ett sätt, att ha den känslan. Detta beror på den oundvikliga jämförelsen som plattformar gynnar.
På sociala nätverk är denna känsla lite mer uttalad eftersom vi lever och jämför oss med andra människor i vårt flöde. Därför får andras olycka oss att känna oss lite överlägsna.
Det största vapnet mot "Schadenfreude" är empati. Att försöka sätta dig själv i den andres skor när olyckan inträffar kan hjälpa dig att förstå hur personen kom dit från början.
Men oroa dig inte, den här känslan är normal. Och vi är människor, tredimensionella och komplexa. Att ge det där fnissandet när man ser någon falla är inte så förkastligt som man säger. Men det är fortfarande något vi bör undvika.
Examen i social kommunikation vid Federal University of Goiás. Brinner för digitala medier, popkultur, teknik, politik och psykoanalys.
