EN GÅNG En mammapoj hade 5 ägg. Hon såg fram emot dagen när hennes ägg skulle gå sönder och hennes kära barn skulle födas!
När den dagen kom började moderandens ägg öppnas, en efter en, och hon började med glädje hälsa på sina nya ankungar. Men det sista ägget tog längre tid att bryta, och mamma började bli nervös ...
Slutligen bröt skalet och till moderandens förvåning kom en ankunge som skilde sig mycket från alla hennes andra barn.
- Den här fula ankungen kan inte vara min! utbryter mammas tass.
- Någon lekte dig. Bekräftar den angränsande kycklingen.
Dagarna gick och när ankungarna växte blev den fula ankungen mer och mer annorlunda än de andra ankungarna.
Trött på att bli hånad av sina bröder och alla djur på gården bestämmer den fula ankungen att lämna.
Bröder gör narr av den fula ankungen Även långt från gården kunde ankungen inte hitta lugn, eftersom hans bröder jagade honom över sjön och ropade:
- Du är den fulaste ankan vi någonsin sett!
Och vart han än gick gjorde varje djur han mötte narr av honom.
Med ankomsten av vintern hittar den trötta och hungriga ankungen ett hem och tänker:
- Kanske hittar jag någon som gillar mig! Och så var det.
Ankungen tillbringade vintern mysigt, i ett varmt hus och i sällskap med dem som gillade honom. Allt skulle ha gått bra om våren inte hade kommit och med det sprang en ond katt, som lurade husets ägare, med ankungen ut därifrån!
- Än en gång är jag ensam och olycklig... Suckade den fula ankungen.
Den fula ankungen upptäcker att det är en svan Ankungen gick på väg och när han nådde en stor sjö tog han sin tillflykt bredvid några vass och stannade där i flera dagar.
En dag väldigt tidigt vaknade den fula ankungen av barns röster.
- Se! En nykomling! ropade ett av barnen. Alla andra barn skrek av glädje.
- Och det är så vackert! Sa en annan.
Vackert?... Vem pratar de om? tänkte den fula ankungen.
Plötsligt såg den fula ankungen att alla såg på honom och såg hans reflektion i vattnet såg han en stor och elegant svan.
- Åh!... utropar den beundrade ankungen. Barn och andra svanar beundrade hans skönhet och hälsade honom lyckligt.
Han var trots allt inte en ful ankunge utan en vacker ung svan!
Från och med den dagen fanns inga sorger mer, och den fula ankungen som nu var en vacker svan levde lyckligt!
Nedan lämnar vi några aktiviteter som du kan träna tillsammans med barnen, kunskapen om den tidigare lästa texten. Vi hoppas att du gillar:
Gillade du det? Dela det här inlägget på ditt sociala nätverk
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur dina kommentardata bearbetas.